Imorgon åker vi upp till Sälen igen. Jag, Sarah och Gunnar. Precis som ifjol men det här året blir vi ett gäng till och den enda gemensamma nämnare är att vi har Twitter. Rätt häftigt egentligen och ett oslagbart sätt på att bli peppad på att träna. Utan Twitter och Runkeeper hade jag inte tränat hälften så mycket.

Förberedelserna från mitt håll har gått enligt planen fram till för tre veckor sedan, då cyklade jag sönder mitt bakhjul och sedan dess har det åkt in och ut på reparation för att tillslut bytas ut mot ett nytt i måndags. Jag har alltså inte cyklat en längre sträcka på nästan tre veckor. Ändå känner jag mig inte orolig konditionsmässigt. Har en löprunda på sub 40 att tacka för det. Det jag är mest orolig för är punktering. Och att trampa av kedjan. Eller kombinationen. Men håller alla prylar så bör jag kunna förflytta mig de nio milen på under fyra timmar. Målet har hela tiden varit 3.30 men har börjat inse att banan är delvis ändrad från ifjol (mer skog, mindre snabb landsväg) och de här tre veckorna kan ha satt sina spår så vi lägger ribban på under fyra.

För er som vill följa framfärden under lördagen rekommenderas att hålla koll på min Facebook och/eller min Twitter. Kommer köra RunKeeper Live hela vägen.

Nästa sak på inköpslistan är förövrigt ny cykel.

När jag var liten brukade jag och min pappa gå i fjällen. Inte vilka fjäll som helst utan området kring Storulvån. Med ryggsäck på ryggen och vandringskäpp i handen knatade jag på bredvid min pappa som berättade påhittade historier. Vi åt nötter, såg renar och drack vatten ur fjällbäckar. Tjugo år senare gör vi samma sak, minus historierna. Det känns fint.

Förövrigt anser jag att Sverigedemokraterna är ett rasistiskt parti.

Det här är en hyllning till en vän och kollega.

Han ger sig in i saker med en frenesi som jag varken förr eller senare skådat hos någon annan. När han bestämmer sig för att genomföra en sak, då gör han det.

Jag har länge sett att han har den här förmågan.

När vi arbetade ihop i det bolag vi båda var involverade i gjorde han det med ett engagemang och driv av sällan skådat slag. (Att vi tyvärr jobbade ihop med en direkt oseriös person som inte har koll på varken sociala medier eller sociala koder är en annan historia.)

HR Sverige har han genom svett, blod och kanske en och annan tår byggt upp från noll till att bli en av de ledande samlingspunkterna kring HR i Sverige.

Men allt det här står i skuggan av hans senaste prestation – att bygga värde på EmpireAvenue. Jag har svårt att tro att någon annan på den plattformen så målmedvetet arbetat med att bygga upp sig själv så.

Fredrik Johnsson – jag erkänner mig besegrad i EA och vill samtidigt lyfta dig. Du är grym och det är grymt kul att få vara en del av de projekt du tar dig för. Keep rockin.

(Om ni har EA – investera i Fredrik här. Det kommer vara värt det.)

grupparbete_gemig

Tydligen har jag för ganska länge sedan uttryckt mig på följande sätt.

”onsdag, september 14, 2005

Johannes fick spader när jag skickade länken till min blogg. Han säger att han är anti, anti, antiblogg. Det är töntigt att vara antiblogg.

Jag: -”Det är som att vara raggare och hata punkare bara för att man skall det.”
Johannes: -”nej, det är inte töntigt för det här med ”blogg” har blivit världens grej.. hallå det är en vanlig sketen enkel hemsida där man skriver lite text ibland, det är inget nytt fenomen, jag hade hemsida redan -96…”

Jaha, det skiter väl jag i.”

Tur att man kan ändra sig.

Om snart bara en vecka bär det av. En vecka i Frankrike ihop med David och Gotta. Blir min första skidåkning för den här säsongen och såhär sent har jag inte startat säsongen på flera år, 2001/2002 var nog sist jag inte åkte skidor innan nyår. Nästa säsong får bli bättring på den punkten!

Lite gamla skidbilder.
[slickr-flickr tag="skiing_12"]